fot-knä och handledsjävlar!

Inge kul, ska man försöka börja spela fotboll men inget går som jag vill! Fotleden krånglar, mitt knä krånglar, min handledkrånglar! Det som förstör mest är fotleden, det bara hugger till sen är det kört, då går det inte att springa mer så det måste vara något som inte är som det ska! men åka till en läkare... Hmm dom säger bara samma sak! Sukat foten, inge allvarligt, piller, kryckor en vecka, sen är det bara att åka hem och har betalat för något jag kunde ha listat ut själv! men har setat och läst en hel del på nätet nu att det kan sluta illa om man stukar foten för många gånger för att man tänjer ut lederna och det kan sluta med att man får operera sig eller att man aldrig blir 100% bra igen! :/ men men... kan inte springa eller spela med denna fot, så då hoppar jag in i mål i stället men det är då mitt knä och handled börjar strula! JAG VILL JU SPELA FOTBOLL!!!!

Schlatters

Allmänt
Schlatters sjukdom kan komma om man växer snabbt och samtidigt överanstränger knäna. Man får den oftast när man är mellan åtta och femton år.

Sjukdomen beror på att lårmuskelns senfäste, som sitter på en knöl några centimeter under knäskålen, blivit inflammerat. Knölen svullnar upp och gör ont. Även när själva inflammationen och smärtan försvunnit kan den förstorade knölen som bildats nedanför knät finnas kvar.

Schlatters sjukdom är vanligare bland pojkar än flickor och framför allt är det de som idrottar som får den.

Symtom
Om man har Schlatters sjukdom är det vanligt att knölen nedanför knät svullnar upp, smärtar och ömmar. Det gör ont när man idrottar, framför allt om idrotten innehåller hopp. Men smärtan kan också komma vid löpning eller vardagliga aktiviteter som till exempel när man går i trappor.

Schlatters sjukdom gör att den knöl som sitter nedanför knät svullnar upp och gör ont.
Behandling
Schlatters sjukdom är ofarlig och går över av sig själv när man blir äldre och slutar växa.

Behandlingen är att undvika det som gör för ont. Om man tränar hårt kanske man ska byta till en annan sport. Blir besvären inte bättre kan det hjälpa med sjukgymnastik.

När ska man söka vård?
De allra flesta som får Schlatters sjukdom behöver ingen behandling eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Har man ont i knät och inte kan idrotta som vanligt kan man alltid ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta skolhälsovården eller en vårdcentral för råd.

Ganglion



Vad är ett ganglion?
Ett ganglion är en rundad utbuktning i anslutning till en led eller en sena. Gangliet är som en liten ballong fylld med ledvätska.Utbuktningen utgörs av en bråckbildning på ledkapseln eller glidytehinnan runt en sena. Gangliet kan vara mjukt eller hårt beroende på hur fyllt det är med ledvätska. Ibland kan ett ganglion förorsaka lokal ömhet. Ganglion på ovansidan av fingret över den yttersta leden kallas även för mukös cysta.

Vad är orsaken?
Leder och senor "smörjs" av en speciell gelatinös vätska (ledvätska) inuti ledkapseln eller senskidan. Ibland ökar produktionen av ledvätska i en led eller inuti en senskida. Detta kan vara förorsakat av förändringar i leden (arthros), inflammation, (arthrit), skada, överbelastning eller annan orsak. P.g.a det ökade trycket i leden, eller senskidan så läcker ledvätskan ut genom kapseln eller senskidan och det bildas en liten blåsa – bråcksäck fylld med ledvätska. Då ledvätskan innehåller speciella äggviteämnen som gör att den är trögflytande kan kroppen inte suga upp ledvätskan som läckt ut, utan endast vattnet i ledvätskan och detta medför att ledvätskan blir än mer trögflytande - nästan som gelé. Ganglier kan sitta i höjd med handleden på handryggen,i höjd med handleden i handflatan, i handflatan över böjsenorna till fingrar och tumme eller över den yttersta leden på handens ovansida.

Vilka drabbas?
Alla kan drabbas. Ganglier på handryggen är vanligast hos för övrigt friska yngre kvinnor (ofta idrottsligt aktiva). Mukösa cystor på fingrarna är vanligare hos äldre patienter med arthros i smålederna.

Vad kan patienten göra?
Avvakta, ganglion är ingenting farlig, ibland försvinner det av sig självt. Åkomman kan ibland framkallas av tillfällig överansträngning. I dessa fall kan det löna sig med vila varvid gangliet kan försvinna spontant. Undvik att sticka hål på gangliet med nål eller dylikt då detta kan leda till fula infektioner.

Vad kan sjukgymnasten eller arbetsterapeuten göra?
Ofta kan ett avlastande stöd vara till hjälp och gangliet kan försvinna spontant.

Vad kan en specialist göra?
Om konservativ behandling inte fått gangliet att försvinna rekommenderas kirurgi. Ingreppet sker oftast i lokalbedövning och i blodtomt fält, vilket innebär att man lindar armen och pressar upp blodet mot överarmen och därefter pumpar upp en blodtrycksmanschett på överarmen som stasar av blodflödet under ingreppet. Blodtrycksmanschetten kan upplevas som besvärande, men ingreppet tar som regel endast ca 30 minuter. Man löser gangliet från kringliggande vävnad och lyfter bort det medtagande den tunna förbindelsegången mellan gangliet och leden. Operationen sker i s.k. dagkirurgi. Om det rör sig om ett handleds-ganglion får man ibland en av gipsskena över handleden under några veckor efter operationen för att avlasta leden. Stygnen kan tas efter ca 2 veckor. Dagarna efter ingreppet bör man hålla handen i högläge för att minska risken för svullnad. Sjukskrivning 1-6 veckor beroende på arbete och typ av ganglion.


Foten består av 26 ben samt tre fotvalv, två långgående på ut respektive insidan av foten samt ett främre tvärgående. Kroppsvikten tas framför upp av ankelleden(övre språngleden) samt subtalara leden(nedre språngleden). Runt om dessa leder finns många ligament som stabiliserar och som vid olika stukningsvåld kan skadas. För fotens styrka står 8 muskelsenor som kommer ned från underbenet och passerar ankeln, alla kan skadas på olika sätt. Mest känd är kanske akillessenan som kan brista delvis eller helt.
Vid smärtor i foten är frågan hur skadan uppstod viktig: spontant utan orsak eller våld, om våld hur vreds foten, kom svullnad inom några minuter, kunde patienten fortsätta stödja. Dessa är viktiga frågor som hjälper fram till rätt diagnos och behandling.
Ledinflammation
Av de två fotlederna är det vanligast ankelleden som drabbas. Leden kan bli inflammerad efter kraftig stukning med eller utan blod i leden som irriterar. Reumatoid artrit, psoriasisartrit och gikt kan ge fotledinflammmation. Vid överansträngning av en fotled med artros kan ledinflammation bli resultatet med vilo - och nattvärk.
Ibland kan en broskbit lossna och ge återkommande attackvis huggsmärtor i fotleden vid gång plan mark samt nedför trappor. Broskbiten syns vanligen ej på röntgen och kan missas som smärtorsak.
Ledinflammation ska behandlas med kortisoninjektion, ledbrosket kan påverkan negativt vid långvarig inflammation. Lös broskbit kan försöka manipuleras ut ur leden, om ej resultat ev extirpation via operativt ingrepp.
Smärtor i ligament
Plantarfasciiten eller på svenska hälsporre är en kronisk irritation i mikroskopisk ärrvävnad där fotens senplatta fäster på hälbenet under hälen. Drabbar alla åldrar upp till ca 55-60 år, vanligen kvinnor. Tillståndet kan vara mycket plågsamt och kan ge besvär 1-2 år eller mer. Vanliga symptom är smärta under hälen framför allt första stegen på morgonen eller efter att ha suttit en stund. Röntgen ger ingenting, en sporre kan hittas hos helt besvärsfria. Många olika behandlingar är föreslagna, vår erfarenhet är att 1-2 kortisoninjektioner tillsammans med riktade skoinlägg ger bästa resultat utan några biverkningar.
Stukning av fotledens ligament är vanliga både i vardagslivet och framför allt inom idrotten och kan ge smärta, svullnad och risk för flera stukningar i framtiden med en instabil fot som resultat. Vanligast är s.k FTA ligamentet på foten utsida men även andra ligament kan skadas både på ut - och insidan av foten.
Vid samtliga ligamentskador är det viktigt med snabb mobilisering redan dagen efter skadan för att undvika kaotisk ärrvävnad och kronicifiering av tillståndet. Till detta kan djup tvärmassage, mobiliseringsövningar, funktionell träning användas. En kortisoninjektion kan ofta snabbt ta bort långvarig smärta om sätts på rätt ställe, ligamentet på insidan av foten (lig deltoideum) svarar klart bäst på injektion eventuellt tillsammans med inlägg.
Vid akut skada är det givetvis viktigt att utesluta fraktur, röntgen ger svaret.
Smärtor i muskelsenor
Om tåhävning ger smärta i vaden kan en bristning i gastrochnemiusmuskelns inre del vara orsaken s.k tennisleg. Behandlas med djup tvärmassage och TNS som kan påbörjas redan dagen efter skadan.
Om tåhävning ger smärta längre ned mot foten kan akillessenan, antingen själva senan eller dess fäste på hälbenet vara irriterat. Skadan kommer vanligen långsamt men kan uppstå abrupt, viktig då är att utesluta totalruptur av senan. Vid enbart inflammation/ irritation kan senan palperas öm och ibland svullen. Behandling kan bestå av hälinlägg, stretching, eccentrisk träning, djup tvärmassage, scleros, operation. Kortisoninjektion har mycket god effekt men får inte ges in i senan, enbart runt om senan. Dock stor återfallrisk vid löpsporter.
Muskelsenor på ut ( peroneussenorna)och insidan vid ankeln(tibialis posterior senan) kan bli inflammerade i sina senskidor och ge smärta och svullnad under avsevärd tid utan rätt behandling.
S.k benhinneinflammation "shin splints" ger smärta på framsidan av underbenet. Orsaken är ofta irritation från muskelsenövergången M tibialis posterior på baksidan av underbenet. Behandling är djup tvärmassage eller injektion med blandning lokalbedövningsmedel och kortison.